karinellenor.blogg.se

Dagen idag har varit relativt lugn på det planet vilket har gjort att jag har kunnat pricka av lite på att-göra-listan men dessa dåliga dagar som har varit sitter fortfarande och lurar i minnet vilket gör att jag typ inte "vågar" göra saker fullt ut. Jag vet inte varför men jag oroar mig för att det bara kommer knäppa till och så är jag så som jag var när det var en dålig dag. 

Dag 1,2 & 3 var värst. Efter det har det inte varit så jobbigt. Jag valde att skriva ner exakt alla biverkningar jag kände av så jag kunde hålla koll om det var nån dag som var lik en annan osv, som en säkerhet för mig själv typ. 

Dag 1 (söndag 17 november) : illamående & diarré samt snurrig men det kan ha varit en inbillning. Jag minns att jag var trött och låg i humöret men det kan ha att göra med en gråtattack dagen innan som blir som en total urladdning. 

Dag 2 (måndag 18 november) : kände för att vara tyst, något som är ganska olikt mig. Kände även av återkommande ångest med mycket hjärtklappning. 

Dag 3 (tisdag 19 november) : den värsta dagen av de alla verkligen, ryser typ när jag tänker på den. Diarré, ångest, hjärtklappning, andfådd, tryck över bröstet/magen, illamående. 

På kvällen när jag skulle gå och lägga mig hade jag total panik, fick för mig att jag inte kunde andas och att jag var fast i min säng. Det var verkligen hemskt och jag minns att jag kände mig som en karaktär i en skräckfilm (hur töntigt det än låter).  

Jag drack kaffe den här dagen för första gången på ca 4/6 veckor och därför kan vissa biverkningar bero på det men eftersom jag inte vet så kan jag inte utesluta något. 

Dag 4 tog jag Lergigan på kvällen vid läggdags för att bli lugn och trött och jag tror det funkade. 

Dag 5 var första dagen jag var helt fri från ångest och andra biverkningar och det var så skönt att bara få andas. 

Dag 6 tog jag återigen Lergigan vid läggdags för att jag under dagen känt mig, skakig, låg och haft lite ångest. 

Dag 7 har jag inte dokumenterat något men jag följde med mamma till bruket och handlade lite. På kvällen hade jag filmkväll medan mamma och pappa var på födelsedagsfirande hos min morbror. Den kvällen var välbehövlig. Även om jag är väldigt mycket själv med tanke på hur mitt liv ser ut så älskar jag fortfarande när jag får huset för mig själv. 

Dag 8, igår, hjärtklapping och allmänt låg. Jag vet inte om den här humörsväningen med att jag känner mig låg mycket är för medicinen eller om det är på grund av vädret men jag har varit ganska låg på sistone. 

Utöver det fick jag pricka av min att-göra-lista  och vid läggdags tog jag återigen en Lergigan. 

Dag 9, idag började jag med 20 mg istället för 10mg som jag ätit innan och jag var rädd att jag skulle känna av höjningen lika väl som när jag började med medicinen men faktiskt inte. Jag har väl varit låg osv och jag har haft problem med att få igång hjärnan. Brukar spela kortspel på mobilen och jag har suttit långa minuter för att förstå vilka kort som funkar med vilka osv. 

MEN jag har faktiskt satt mig i bilen och kört lite idag! Endast på gårdsplanen men ändå, jag är riktigt stolt. Kände inte ett uns ångest så imorgon tänkte jag ut och testköra på vägen. 

Jag får ju verkligen flashbacks till när jag övningskörde, men i ärlighetens namn så är det typ det jag håller på med. Övningskör mitt psyke. 

Läxan är att köra bil hela veckan och jag SKA verkligen försöka få det gjort. På torsdag ska jag till psykologen, då kan jag prata om det här. Hur det har gått och att jag ska börja jobba igen nästa vecka. NU KÖR VI

puss.