Klimatångest

 
Min största rädsla är att se på när jorden går under. Att inte kunna förhindra det som ensam individ. Att genomlida värmerekord året om, kraftigare stormar och översvämningar som förstör hem, djur i hav eller regnskog som dör ut för att det inte kan leva där längre. 

När jag var nio år började jag sälja pandatidningen. Jag tyckte det var häftigt att se hur både jag och djuren kunde tjäna på att lilla jag gick från hus till hus och frågade om de ville köpa något från min pandatidning.
Pandatidningen är en katalog som WWF ger ut för att rädda olika djur som behöver ekonomisk hjälp. Det är precis som andra företag som Jultidnings förlaget eller Fem förlag, förutom att Pandatidningen riktar in sig på att skänka pengarna till djur i behov. Något som jag kanske inte tänkte så mycket på då var att sälja för att skänka så mycket pengar som möjligt till dessa djur, utan snarare som mina vänner att tjäna så mycket så man kom upp i det högsta premierna. Men trots det har jag ändå lagt vissa av de utsatta djuren på minnet och tycker det är hemskt att dessa djur fortfarande får representeras år efter år. Att de fortfarande är i fara eller behov av hjälp. Tigern, Jättepandan, Schimpansen och Elefanten är bara fåtal av de djur som behövde hjälp när jag sålde och tydligen är vissa av dom fortfarande drabbade och behövde ekonomsikt stöd. 
Att människan är en stor del till att dessa, men även såklart många fler djur, är drabbade är det ingen tvekan på. Även om det beror på olaglig jakt, naturkatastrofer eller sjukdomar så är det för att människan tror att vi äger jorden, så som vi experimenterat med läkemedel, matkonsumtion, plasttillverkning, elektronik osv. Listan kan göras lång. 
Att vi har cirka tio år kvar att rädda vår planet är ett faktum. Det är ren fakta vilket skrämmer mig. Det görs skillnad men inte tillräcklig. Hade det varit tillräckligt hade vi inte behövt oroa oss eller arbeta för att rädda planeten. Men det måste vi nu. Vi måste faktiskt. Dock tänker inte jag sitta här och tvinga folk till att tänka mer på klimatet i vardagen, för ligger det inte naturligt i intresse är det svårt att behålla samma tankesätt. Jag vet hur det är, jag har det precis likadant med träning till exempel. Jag försöker och slutar, försöker och slutar. I olika perioder.
 
Men något man kan göra om man vill känna att man vill försöka öka intresset är att börja följa såna sidor på sociala medier. Ett enkelt klick så har man daglig uppdatering och tips om hur man själv kan hjälpa klimatet. Enkelt och det hjälper en att ändra tankesättet omedvetet. Mitt instagramflöde är helt annorlunda jämfört med hur det såg ut när jag gick i gymnasiet. Nu följer jag knappt någon ytlig influencer som endast visar sin konsumtion i olika samarbeten med företag. Följer flera klimatkonton som tipsar om hur man lever mer minimalistiskt och klimatvänligt. Helt enkelt personer som lever så som man kanske borde göra, jämfört hur det är idag. Med Black friday samt julen framför oss håller jag mina tummar och hoppas att detta kanske gjort att ni börjat följa andra klimatvänner på era sociala medier så att er konsumtion inte blir överdriven eller onödig i år. 
 
För att våran gemensamma planet ska leva längre och att våra eventuella barn ska slippa samma klimatångest jag och flera kan uppleva ibland. Att hoppet inte ska vara över. 
 
 
0 kommentarer